Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (IFAU) har följt upp och utvÀrderat det svenska friÄrsförsöket. Jag undersöker om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friÄrsförsöket stÀmmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har Àven studerat hur implementeringsprocessen av friÄrsförsöket har gÄtt till.

Fas 3 Àr en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 Àr att personer i lÄngtidsarbetslöshet sÄ snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrÄn den arbetssökandes perspektiv och utifrÄn arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frÄgestÀllningar uppsatsen förhÄller sig till Àr: 1. Vilka Àr de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berÀttelser om Fas 3?2.

SammanfattningArbetsmarknadspolitiska program Àr ett sÀtt att komma tillrÀtta med arbetslösheten. Forskning gÀllande arbetslösa har till stor del utgÄtt ifrÄn ett hÀlsoperspektiv. UtvÀrderingar som gjorts pÄ programmen fokuserar oftast pÄ sjÀlva programmen och inte pÄ individerna som deltar i dem. DÀrför fann vi det intressant att undersöka detta. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad det innebÀr för lÄngtidsarbetslösa nÀr de gÄr frÄn öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetslösheten bland unga vuxna Àr idag hög i Sverige. Detta samhÀllsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder. Denna sociologiska studie bygger pÄ kvalitativ metod och baseras pÄ tio intervjuer. Studien undersöker instÀllningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anstÀllande chefer samt deltagare i projektet.

Sammanfattning VÄrt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna pÄ Arbetsförmedlingen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen pÄ arbetsmarknaden. VÄrt intresse för studien vÀcktes dÄ vi tidigare haft en praktikperiod pÄ Arbetsförmedlingen i samband med vÄr utbildning pÄ Malmö högskola. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 Är och hade varit arbetslösa i minst sex mÄnader.

Denna uppsats Àr en kvalitativ programteoretisk utvÀrderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i UmeÄ kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de stÀlls inför i sin yrkesroll. OmrÄdet arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste Ären har skett förÀndringar pÄ den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska mÀnniskor som tidigare stod lÄngt ifrÄn arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta stÀller i sin tur nya krav pÄ kommunala arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder, vilket i sin tur förÀndrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv mÀnniskosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stÀrka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsomrÄden för verksamheten.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera Ärs tid skrivs in. ProblemomrÄdet omfattas av hur arbetslivets förÀndring leder till komplikationer för individer som Àr arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, dÀr semi-strukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna Àr meningsfulla, men att det politiska och byrÄkratiska ramverket leder till försÀmrat vÀlmÄende och hopplöshet.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrĂ„n ett antal lĂ„ngtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frĂ„gestĂ€llningarna har lagts pĂ„ huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och Ă„sikter om arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder. Även beteendet efter Ă„tgĂ€rderna och hur man vĂ€rderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet pĂ„ högre nivĂ„ sa sig ha haft större utbyte av Ă„tgĂ€rder och visade pĂ„ större tilltro till deras sjĂ€lvförtroendehöjande effekt. NĂ„got starkt samband mellan studiemotivation och Ă„tgĂ€rder kunde inte finnas hos informanterna.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frÄgor som rör lÄngtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohÀlsa. I Sverige Àr i dag kvinnor överrepresenterade nÀr det kommer till lÄngtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram pÄ arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÄngtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseomrÄde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som pÄverkar om kvinnorna hjÀlps av att vara i ett ÄtgÀrdsprogram. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervju nÀr jag samlat in mitt empiriska material.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

LÄngtidssjukskrivningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige liksom i hela vÀstvÀrlden, ett problem som Àr mer utbrett bland kvinnor Àn bland mÀn. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala lÀn som utförsÀkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till tvÄ interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats Àr en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jÀmföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende pÄ om de ingÄtt i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkÀtmÀtningar vid fem tillfÀllen. I denna delstudie anvÀnds enkÀtmaterial frÄn tvÄ mÀttillfÀllen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 mÄnader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsÀttningar i högre grad Àn dem i kontrollgrupppen.

En halv miljon svenskar i arbetsför Älder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmÄga Àr nedsatt. Endast varannan person i denna grupp Àr sysselsatt. Trots att det Ärligen avsÀtts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Àr lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anstÀllning av personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlsÀttningen med lönebidraget Àr att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergÄ till osubventionerad anstÀllning.

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur lĂ„ngtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare pĂ„ denna trĂ„d för att undersöka nĂ„gra arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjĂ€lp som arbetssökande och sĂ€tta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder de möter och intentionerna bakom dessa Ă„tgĂ€rder.För att nĂ€rma mig en förstĂ„else angĂ„ende detta har jag utgĂ„tt frĂ„n arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rĂ„dgivning och praktik till arbete.DĂ„ jag Ă€r intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemĂ„l vad gĂ€ller arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna pĂ„ arbets- och utvecklingscentra, resterande tvĂ„ med tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med arbetsmarknadsfrĂ„gor. UtifrĂ„n utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts pĂ„ denna studie Ă€r hĂ€mtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nĂ€tverksmodellen sĂ„ som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt tvĂ„ processer presenterade av Bengt FurĂ„ker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som stĂ„r utanför arbetsmarknaden Ă€r en process som hela tiden stĂ„r under förĂ€ndring.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka Ängöskolans tid som baltiskt flyktinglĂ€ger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar pĂ„ ÄngöförlĂ€ggningen i Kalmar med avseende till Ă„lder, kön, yrke/klass, civilstĂ„nd och generation. I mĂ„let att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har frĂ€mst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har Ă€ven jĂ€mfört mina resultat med Kalmar hjĂ€lpkommittĂ©s verksamhet för judiska flyktingar och SkĂ„nes baltiska flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder under den tidiga efterkrigstiden..